Reportage från Wheatenfestivalen 2019

Så var det åter dags för den årliga Wheatenfestivalen. Jag och övriga i Region Öst:s styrelse hade redan varit på utställningsplatsen på fredagen för att ställa i ordning allt. Det skall resas x antal tält för sekretariat, domare och priser samt att alla priser skulle fördelas. Med andra ord ett ganska digert jobb.
På lördagen ringde klockan i arla morgonstund och jag och Hedwig lastade in oss i bilen och styrde kosan mot Bastmora. Det var hela 54 hundar anmälda till utställningen så vi var förberedda på en lång dag.
När vi anlände var det redan full aktivitet med iordningställandet av det sista. Redan tidigt började utställare att droppa in och platsen fylldes av människor och hundar. Exakt kl 10:00 stegade vår eminenta speaker Lelle in- och med en hög och stadig stämma förklarade han utställningen öppnad och önskade alla stort lycka till och att vi skulle ha roligt tillsammans med våra hundar. 
Domare för dagen var Per Lundström som öppnade med att säga några ord. Han tryckte särskilt på att vi alla skulle tänka på att vi hade samma fantastiska hund när vi äntrade ringen som när vi klev ut oavsett vilken placering hunden fick, samt att alla utställare skulle visa hänsyn i ringen och inte “springa” i vägen för varandra. Per tog sig god tid med varje hund. När han placerade hundarna gav han en så kallad öppen kritik, det vill säga, att han berättar högt för alla varför han placerat hundarna som han gjort. Han tog då upp både positiva saker och saker som han önskade lite mer av för varje hund. Mycket lärorikt och roligt tycker jag och flera med mig. För en novis kan det vara väldigt svårt att förstå varför en hund kommer 1: a och en annan 4: a för de ser ju lika fina ut, men Per berättade om sina val och vad han såg för förtjänster hos de olika hundarna.
I lunchpausen var det bland annat lottdragning på våra tre lotterier. Det hade varit en försvinnande åtgång på lotterna så det låg en darrande förväntning i luften. Högvinsterna var 2 st.whiskyflaskor och en glashund i form av en wheaten. Den ena flaskan lyckades klubbens huvudordförande Per Falèus vinna och så var hans dag gjord. 
Efter lottdragning var det så dags för alla barn att få visa vad de kunde när det gäller att visa hund. Fyra härliga ungar kämpade tappert med sina hundar och alla blev vinnare med fina priser. En så kallad parklass, där en person skall visa två hundar samtidigt gick också av stapeln då med lite färre deltagare nämligen bara två. Men även dessa kämpade bra och gav den något jäviga domaren (den ena deltagaren var domaren mamma och den andra hennes mycket gode vän) en utmaning. Den som drog det längsta strået blev vännen. Bra kämpat båda två, själv har jag jämt skägg med att visa EN hund i taget.
Efter lunch fortsatte bedömningen nu i strålande sol.
Vid 16 tiden hade den snyggaste hunden för dagen korats och det blev House of Softy Vargas.
Efter att bedömningen var klar för dagen erbjöd sig domare Per Lundström att stanna kvar och svarade på frågor angående sin bedömning. 
När så alla utställare packat ihop sina pryttlar och pinaler så återstod för oss i styrelsen plus lite respektive och annat löst folk att plocka ihop hela utställningsplatsen. Tack vare ett gott samarbete gick det snabbt och smidigt nästan som när Kalle Anka & Co är på campingsemester och bara vecklar ihop allt i husvagnen. 
Så var då dagen till enda och det var dags för även mig och Hedwig att styra kosan hemåt. Tack alla som kom och gjorde Wheatenfestivalen till en kanontrevlig dag.
 
Marie-Louise Winroth