Wheatenfestivalen 2016

Domarrapport 

Ulla Rylander, Ann Fredlund och Cindy Pettersson

Jag vill tacka alla deltagare för en underbart trevlig dag i ert sällskap.
Tack för att så många utställare ville vara med, det var ju Europautställningen samtidigt.
Det var väldigt skönt att det blåste så mycket att muntliga kritiker inte gick att genomföra, något som jag hade gruvat mig särskilt mycket för, mer än själva bedömningen.
Tack även till den särdeles goda lunchen med specialtårta efteråt, jag fick tom doggybag med hem, jag fick även 4 frågor med mig hem som jag här svarar på.
1. Vad anser du om den genomgående kvaliteten på de hundar du just dömt?
Det var verkligen roligt att se/känna hur stor utveckling ni uppfödare har haft på er ras. Vi domare står inte längre inför det svåra valet anatomi mot irländsk päls!
Tidigare var vi tvungna att välja i mellan bra anatomi med ullpäls i mot den irländska med utmärkt silkig päls där anatomin tidigare lämnade mycket att önska. 
Här visar ni uppfödare vilka stordåd det går att göra när ni gått samman mot ett gemensamt mål.
Några trodde nog aldrig det var görbart men ni har bevisat att med gemensamma krafter går det att nå målet.
Ni har samtidigt förbättrat stabiliteten i fronterna i rörelse och fått välbalanserade hundar med utmärkta rörelser allt detta med ljuvlig silkig päls med utmärkt lyster.
2. Vilka förtjänster resp. brister har du funnit bland dessa hundar?
Jag var förvånad över att hitta så många bettvarianter!
Det var många tångbett, några korsbett samt bett där de två främsta inceciverna glidit fram.
Dock inga trånga underkäkar men var lite uppmärksam inför framtiden så det inte blir ett problem.
3. Hur hittar du dina vinnare?
Att vara domare innebär för mig att jag letar efter den hund som kommer närmast i typ och helhet det ideal som rasstandarden beskriver samt att väga in detaljfel och hur mycket dessa påverkar hundens sundhet, rörelse och allmänna funktion.
Min BIS-vinnare var veteranen CH Seamrog No More Rock’N’Roll som uppfyllde alla mina önskningar.
BH-2 CH Cameron Austin så typlik 1:an där var det svårt att välja men volymen i bröstkorgen fick vara avgörande, BH-3 CH Cameron Brainstorm och BH-4: CH Weaten Island’s Love To Mingus även han veteran.
Alla mina hanhundsvinnare var antingen ur champion- eller veteranklass, roligt med vackra veteraner men lite oroande inför framtiden.
När jag kom till BIM lät jag känslorna ta överhand och föll för juniortiken Allaflox Minerva Mcgonagall före även här en veteran CH Cameron Syrup And Honey, BT-3 Cameron Rock My World och BT-4 var en halvsyster till BIS vinnaren, även hon veteran.
4. Vad anser du att uppfödarna bör fokusera på?
Ni uppfödare har nått så långt med ert arbete på Typ, Anatomi, Päls och Rörelse så ert svåra arbete nu är att behålla den höga kvaliteten, för vi tar för givet att standarden alltid skall vara så här hög, har sett det ske i många raser, detta samt ett minskande antal uppfödare är en varningsflagga, så se till att återväxten inte bara är god ibland hundarna utan även återväxten i uppfödarleden för utan uppfödare inga hundar.
Återigen Tack för en underbar dag och till Ulla och Ann mina eminenta ringsekreterare.
Kram Cindy